Utställningen Searching for Latin America är främst ett gestaltande av vad titeln antyder, ett sökande efter Latinamerika. Det finns en vilja att kunna visualisera min latinamerikanska sida i en dialog tillsammans med min svenska. Detta har blivit en fördjupning av frågor jag ständigt jobbar med och försöker sätta ord på. Fotografiet är mitt främsta medium i mitt konstnärskap, som också är en del av min svenska identitet. Det är något jag lärt mig i skolan och inte hemifrån, ett språk jag kan navigera kring och förstår. Mitt latinamerikanska arv är färgglatt, oförutsägbart och ibland främmande. Det svartvita korniga analoga fotografiet har alltid varit mitt eget personliga kärleksspråk men som numera inte känns tillräckligt. Jag vill återuppleva magin i det analoga genom att lämna ett avtryck och tillåta mig att bryta med allt som finns inom den normen. Med fotografiet vill jag ifrågasätta, tydliggöra men också visa på hur emotionellt det är att befinna sig i ett mellanförskap. 

Genom verktyg som vattenfärg och akryl har jag fått sätta ett emotionellt gestaltande i applicerandet av färg och abstraktion. Detta för att framhäva en magisk realism. Landskapen blir landlösa och flickan med flätorna får förbli anonym. Däremot kan jag inte alltid stanna i mellanförskapet utan behöver ta mig an verkligheten och den är inte svartvit utan i färg redan. 

Det visas bara två fotografier i färg, vilket är ett självporträtt och en flicka som sitter ensam i ett rum. Vi kan tydligt se en osynlig tidslinje från barn till ung vuxen och en inblick i det privata och hemmet. 

Det minsta verket blir det viktigaste, med fototransfer får avtrycket av bergstoppar fastna på diafilmhållaren. Man vill lägga den i fickan och ha den i sitt förvar för att kunna se den närsomhelst eller under en liten stund ha chansen att förflyttas till flygplansfönstret och blicka ut över Anderna som är fyllt av hopp, lugn och saknad till en plats man aldrig känner sig färdig med.

Då mina verk talar med varandra finns det varken en början eller ett slut, utan ett pågående samtal som har en fortsättning.

Camila Manuelsdotter Pino f.1991 baserad i Stockholm, läser på masterprogrammet i Fri Konst på Konstfack och har en kandidat i fotografi från HDK-Valand. Hon jobbar med att fläta samman flera medium för att gestalta ett mellanförskap av att vara latina och svensk. Fotografiet är hennes främsta medium och vill utmana betraktarens blick som tillåts att föras mellan verklighet och det imaginära.Ytterligare en del av hennes arbete innefattar ett intresse för ord och dess makt de besitter av dolda berättelser och kulturell inkludering.